tankar om att fylla 30 imorgon
Hallå, nyss var jag 6 år och längtade efter att fylla 12.
Jag ställde mig på en pall och tittade ner,
Jag ställde mig på en pall och tittade ner,
oj så lång man kommer bli när man blir "stor", golvet är jättelångt ner.
När jag är 13, då är man stor, tänkte jag då.
Jaha, jag fyllde både 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20.. Och nu helt plöstligt 30!
Jag förstår inte.
Nyss gick jag på högstadiet, sen swishade gymnasiet förbi också.
Sen har man visst pluggat lite hit och dit och jobbat i över 10år.
Alltså när hände allt detta?
När jag är 13, då är man stor, tänkte jag då.
Jaha, jag fyllde både 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20.. Och nu helt plöstligt 30!
Jag förstår inte.
Nyss gick jag på högstadiet, sen swishade gymnasiet förbi också.
Sen har man visst pluggat lite hit och dit och jobbat i över 10år.
Alltså när hände allt detta?
Allt känns som superlång tid innan saker har hänt & när man längtar till något,
men när det väl hänt, då är det ingen tid alls.